Ödets spjut.

Oavsett vad man tycker och tänker om religion i allmänhet och kristendomen i synnerhet går det inte att förneka att folktron har gett upphov till ett otal myter och legender. Speciellt förknippade med diverse mer eller mindre sannolika föremål.

Otaliga är de reliker som sägs innehålla bitar av Kristi kors alternativt Törnekronan.

I skattkammaren här i Wien, kan vi hitta  en av de mer mytomspunna föremålen, tillika underlag för ett otal Hollywood filmer av den icke Oskarsvinnande klassen. Till exempel Constantine med Keanu Reeves som demonjägare. Kuriosa: Peter Stormare spelar Djävulen. Eller The Librarian som är mer av matinéefilm om en mycket speciell bibliotekarie. Poppa stor skål med popcorn, stäng av hjärnan och le. 😉

Jag talar alltså om Ödets spjut, eller Spear of destiny (Varför låter det alltid mycket coolare på engelska? )

Oavsett namn så är det i alla fall, det spjut, som enligt legenden var det som användes för att sticka Jesus i sidan när han var korsfäst för att kolla att han verkligen var död.

Naturligtvis har detta spjut sedan blivit föremål för ett otal legender och myter.
Den största, och den som gör detta spjut till så tacksamt materiel för Hollywood-regissörer, är myten att den som har detta spjut i sin besittning är  oövervinnerlig.

Hitler sägs ha lagt stor vikt vid denna tro och sett till att få detta spjut i sin ägo.
Här kan ni läsa en ganska detaljerad berättelse om hur spjutet i krigets sista timmar på Hitlers order fördes till Sydpolen men att det nu är i förvaring hos The Knights of the Holy Lance.
En teori som lite grann motsägs av det faktum att spjutet som sagt var kan beskådas här i Wien. 😉

Oavsett sitt ursprung kan jag rekommendera att besöka skattkammaren här i Wien och bese spjutspetsen, om inte annat för att det är vackert, och lite för dess onekligen färgstarka historia. Du hittar det i rum nr 11, om ingen med anspråk på världsherravälde stulit det förstås. 😉