I går var jag med om en helt underbar gudstjänst!
Min kollega tvärs över gården, Ella Boba, installerades i går. Hon jobbar som kyrkoherde för Finska församlingen här i Österrike.
Och igår var det alltså dags för hennes högtidliga mottagande och installation.
Var enormt kul att få vara med och uppleva denna gudstjänst, så lik, men ändå så olik ”våra” gudstjänster.
Det är, som jag nämnt förut, de små detaljerna som skiljer. Som till exempel språket.
Var en onekligen annorlunda upplevelse att närvara vid en dryg timme lång gudstjänst där jag inte förstod ett ord av vad som sades. (Kan vare sig Tyska eller Finska) (Ok, Förstod några ord, typ Amen och Halleluja..) Men trots att jag inte förstod det som sades, förstod jag vad som menades! Känslan är densamma, oavsett vilken språkdräkt den kläs i.
En annan liten detalj som skiljer sig en del ifrån motsvarande tillfällen i Sverige var samlingen efteråt, då vi trängde ihop oss alldeles för många människor i en alldeles för trång lokal och skålade i Champagne (äkta!) och mumsade på snittar och gratulerade och välkomnade Ella extra mycket.
Fanns inte en kaffekopp så långt ögat nådde, Trots att vi var i kyrkan! 😉
Några grannar som passerade förbi drogs också in i den allmäna glädjeyran och syntes stå där en stund senare, glatt mumsade på snittar, konverserande några Finska damer.
I går var en dag när vi påtagligt och konkret möttes över såväl språk- som nations- och ålders-gränser! 🙂
