Skyndar mig, som vanligt, till tunnelbanan då jag, som vanligt, är försenad.
(Varför händer alltid allting på en gång så att de där extra minuterna man faktiskt planerat in för att kunna anlända sval fräsch och i tid till sin destination försvinner totalt och man i stället anländer högröd, svettig och flämtande x antal minuter försent?? Någon naturlag jag missat som säger : Du skall icke tro att du kan planera?)
Nåväl, skyndar mig alltså till tunnelbanan. När jag skall ner för rulltrappan är denna maskin och jag tyvärr väldigt osynkade. Jag känner hur klacken desperat klamrar sig fast i underlaget samtidigt som resten av foten färdas framåt. Mycket riktigt, klacken går av!!!
Tack och lov så är det mina promenadskor, dvs klacken är dels bara några (ca 5) cm hög, dels ganska bred, så den sitter fortfarande, hjälpligt fast vid skon.
Eftersom jag redan var försenad till mitt möte hann jag ju varken hem för att byta eller in på näraliggande skoaffär för att införskaffa nya.
Utan tunnelbanefärden ägnades istället åt lite improviserat skomakeri.
Värdigt skridandets, sågs jag senare flanera längs Wiens gator.
Kanhända att den observante noterade att ena foten sattes ner lite mera nogrant än den andra. Man plägar göra så när man försöker få en mycket osäkert fäst klack att inte vika sig.
Någon som vet en bra skoaffär? Behöver tror jag ett par nya skor. 🙂