Att jobba i en utlandskyrka ger nya perspektiv på många saker.
Till exempel ger det nya perspektiv på vad kyrkan är, egentligen.
Jag menar, när vi talar om Kyrkan så menar de flesta av oss en byggnad, troligen av sten och mer eller mindre dekorerad. Här i Wien huserar vi i ett gammalt ombyggt kloster och kyrksalen är munkarnas gamla matsal.
Samtidigt är det så tydligt, kyrkan är inte byggnaden. Kyrkan är alla människor, alla medlemmar, som på olika sätt engagerar sig i vår verksamhet. Som kommer på våra gudstjänster, bidrar med sin tid i basarer och körer, på kyrkoråd och barntimmar osv etc.
Jo, jag visste detta redan hemma i Sverige, i teorin.
Men här i Wien är det så påtagligt, så tydligt. Där hemma är det långt mellan alla de anonyma som betalar in sin medlemsavgift via skattsedeln, men sällan eller aldrig kommer över tröskeln till kyrkobyggnaden, förutom eventuellt på Lucia och skolavslutningen.
Här kan jag i teorin lära mig namnen på alla medlemmarna, kan fråga dem: ”vad är Kyrkan för Dig?”
Måste erkänna: är mycket nyfiken på vad jag kommer att få för svar.