För några dagar sedan hade jag äran att få vara med om en Katolsk – Evangelisk vigsel.
Brudparet ifråga var alltså en av varje, en katolik från Österrike och en lutheran från Sverige. Vigseln skedde i den katolska partens hemkyrka. Tanken var att det skulle vara en mix av Svensk-kyrklig och Katolsk ordning. Detta innebar bland annat att jag för första gången fått fira gudstjänst med två assisterande korgossar, komplett med vita kåpor över jeans och sneakers.
Den yngre av dessa två korgossar, en Österrikisk gentleman på si sådär 7-8 år gjorde stora ögon när jag klev in i sakristian och han insåg att damen som stod framför honom var präst!
Han kunde inte ens hitta den korrekta femeninformen utan frågade helt chockad ”Ist du der Pfarrer??”
Den andre korgossen, som nog var hela 13 år, rättade honom snabbt och sa ”das ist die Pfarrerin!” varpå lillkillen blev ännu mer förvirrad. Det tog några minuters diskussion mellan de två korgossarna, och inte förrän den katolske prästen förklarat att det fanns något som hette Pfarrerin och att jag var en sådan och att det var helt ok verkade lillkillen acceptera det han såg.
Under hela gudstjänsten hade jag sedan denne lille herre som en skugga efter mig, noggrant iakttagande allt jag gjorde. Dock inte dömande, letandes efter fel. Utan snarare i stum förundran.
Efter gudstjänsten kom några kvinnor fram. Inte för att tacka för det jag sagt. Jag hade bara pratat på Svenska, vilket dom inte förstod. Utan för att Tacka för att jag visade att även en kvinna kan vara präst.
För mig är det självklart att varje människa kan bli vad han eller hon vill. Det är min förmåga som sätter gränser, inte mitt kön.
Idag har jag insett, att jag behöver inte åka långt utanför Sveriges gränser, för att det inte skall vara så.
Jag som alltid har sagt att jag vill ha mänskliga förebilder, och inte bryr mig om ifall de är män eller kvinnor, fick för några minuter vara en kvinnlig förebild för någon annan.
Det fick mig att inse, och vara tacksam över, vilken otrolig förmån det är att få växa upp i Sverige.
Det som är så självklart för oss, är så stort för andra.
Det spelar ingen roll om du är Han, eller Hon, eller Hen.
Det som är viktigt är dina egenskaper i form av tankar, känslor, kunskaper.
Det enda som räknas, är att du är Människa!
Comments 7
Kul att du kunde vara ett exempel att kvinnor faktiskt också
kan vara „Pfarrerin“.
Många evangeliska kristna i österrike lider med våra
katolska systrar och bröder;
frånsett att man ibland känner sig lite åt sidan satt tyvärr,
håller tummarna för dom progressiva krafterna i en fortfarande
konservativ katolsk kyrka.
Försöker i kontakter vara så positiv och konstruktiv som möjligt;
och försöker hoppas på en bättre framtid.
Visst kan vi vara glada åt Sverige och många saker i Österrike,
i jämställdhetsfrågor allmänt;
som har gjorts i det sammanhang.
Men det är farligt att ta det för givet och tro att det inte
behövs en viss anträngning att hålla denna standard,
men också utvidga den, eftersom vi ännu är en bra bit ifrån „idealet“.
Det gäller att värna om det som har åstadkommits
och fortsätta!
Härligt! Blir så glad att läsa att du bryter mark för kvinnor..det finns en kvinnlig katolsk biskop i Österrike ( som påven dock förkastar trots att hon är vigd enligt apostelisk traditon).
Kan inte låta bli att saxa ur det du skrivit:
För mig är det självklart att varje människa kan bli vad han eller hon vill. Det är min förmåga som sätter gränser, inte mitt kön.
SÅ SANT SOM DET ÄR SKRIVET MEN SÅ SVÅRT FÖR MÅNGA ATT TA TILL SIG!
Jag som alltid har sagt att jag vill ha mänskliga förebilder, och inte bryr mig om ifall de är män eller kvinnor, fick för några minuter vara en kvinnlig förebild för någon annan.
Det fick mig att inse, och vara tacksam över, vilken otrolig förmån det är att få växa upp i Sverige.
Det som är så självklart för oss, är så stort för andra.EXAKT-DÄRFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT VI DELAR MED OSS AV VÅRA ERFARENHETER !
Det spelar ingen roll om du är Han, eller Hon, eller Hen.
Det som är viktigt är dina egenskaper i form av tankar, känslor, kunskaper.
Det enda som räknas, är att du är Människa!WORD!
PS, min uppsats om ovanstående tema är klar nu- bara hojta om du vill ta del av den!
Author
Hojtar högt!!!
Vill absolut ta del av den!!
I hope that women will get equal rights in real one day,
as soon as possible. We can`t wait, we have to be active.
The point is not to become like men as a women or vice versa.
We have to be equal in our rights to live,
in chances to develop our selves
to live our lives as we want, without to disturb our neighbour.
It doesn`t mean that our earth will become paradise one day.
It means that all of us, men and women, should get the chance
to experience real fortune as a free human being,
self-determined and live in human dignity and prosperity!
en del av en text av mig . . .
en liten anmärkning om att jämföra länder resp. Sverige bara:
För mig är det också en självklarhet med jämställdhet,
fast jag är uppvuxen i Österrike.
Ibland gäller det inte ens i vilket land man är uppvuxen i,
utan bara vad man har fått med sig av föräldrarna och det man
fått med sig av Gud. [till sist, fast det är nog det första 😉 ]
Tyvärr finns det även i Sverige:
ojämställdhet, kvinnoförtryck och grovt våld mot kvinnor mm.
Positivt är att det bloggas mer och mer om det,
och det talas fortsatt allt mer om det för det är
ett så stort problem.
ps.: är också intresserad av din text Mia!
CJ: Vilken tänkvärd text. Jag upplever att motståndet mot feminism fortfarande är kompakt då ett flertal tror att det innebär att man ska sudda ut män och kvinnor och få till en slags androgyn varelse. Feminism innebär att män och kvinnor har lika rättigheter/möjligheter/skyldigheter . Män blir även de diskriminerade idag inne på de ”mjuka områden som är taggade kvinnligt”. Jag avskyr när vi sätter etiketter på vad som är uppfattat manligt och kvinnligt..skulle vilja att vi pratade i term människa med olika intressen och möjligheter utan symboler som får oss att använda oss av fördomar baserade på kön..lättare sagt än gjort dock..håller med dig om att det finns jämställdhetsivrare i alla länder ( även i Afghanistan där jag mötte pappor &mammor som ville att deras döttrar skulle få lika möjligheter som deras söner).Det jag upptäckte var att på individuell nivå finns det många jämställdhetsivrare men när människor hamnar i grupp väljer man gärna att inte ta ställning i det stora utan försöker endast påverka i sitt eget hem för att inte väcka majoritetens ilska. Det är dock ett steg på vägen att diskutera ämnet i hemmet då många droppar till slut bildar en vattenpöl;-)
Maila mig gärna på zzat2005@gmail.com så skickar jag över mitt alster. Maria: mailar dig via FB.
Tack!
Håller fullständigt med dig Mia!
Visst ska vi inte bli androgyna! vore ju hemskt.
Människa är rätta ordet.
Är glad åt att sånna underbara klartänkande
som du och Maria finns!
. . . då fanns det väl knappast ”problem”.
kanske problemen skulle ”på sin höjd”
mynna i ”vart vi ska gå äta” 😉
Maria: Det är min förmåga som sätter gränser, inte mitt kön.
Perfekt! inte en bokstav för mycket eller för lite!
Tyvärr vet vi ju att det oftast är män som sätter dessa gränser.
Kvinnor ska inte gå till skola, inte utöva sport,
inte lära sig språket mm.
Såg en dokumentär i förra veckan om en (nygift 6 mån) kvinna
som rymmde och räddat sig i ”Frauenhaus” här i Wien.
Hon berättade att hon efter vigseln blev tillsagd av svärmor att hon nu måste lyda sin man, hans 2 bröder och hans kusin.
Hennes man som verkade ”normal” innan också ändrat attidyd
och var våldsam mm.
En annan blev knivmördat förra veckan . . .
ang. mändiskriminering:
har 2 fall i närmaste vänkretsen där män
blev mycket illa behandlat resp. diskriminerad
efter skilsmässa.
och en homosexuell som blev trakasserad av migranter
som inte godtar detta.
Jämställdhet är ett stort område . . .
cj
ps.:du får mail och fb
Pingback: Kvinna + Präst | På väg till Svenska kyrkan i Wien