Fann mig själv för någon dag sedan på en underbar tillställning.
En större eventlokal här i stan har byggt om och förbättrat sina lokaler. För att marknadsföra detta bjöd de därför in gamla och nya kunder till mingel och tilltugg. Blev meddragen dit av en av församlingsmedlemmarna. (Nej, jag var inte svårövertalad. 😉 )
”Minglet” var som vanligt. ”Tilltugget” visade sig bestå av underbara smårätter, många tillagade a la minute.
Av någon outgrundlig anledning, kan inte förstå varför….hamnade jag vid efterrättsbordet. Där fanns Crêpes Susette, tillagade på plats, små minicupcakes, choklad tryffel, vit eller mörk chokladmousse, Creme Brulee osv etc.
När jag står där i den totala beslutsångestens vånda, tittar kocken bakom bordet på mig och säger förföriskt….Vänta, Vid närmare eftertanke, det där med förföriskt kanske jag inbillar mig, skyller på chokladångorna
Han säger: ”Vi har Chokladsufflé också”
OK, jag tar tillbaka! Dom orden, oavsett språk, ÄR förföriska!!
Jag vet inte hur jag ska beskriva rätten han gjorde i ordning. Mjuk, luftig, varm chokladsufflé med en krämig sidenlen kärna. Gräddig vaniljglass, hallon som var som en sommarexplosion. och runt allt en underbart rik och fyllig chokladsås.
Är stolt över min självbehärskning som hindrade mig från att gå tillbaka och be om en till. 😉
Är något av en show att se crepes susette göras av ett proffs
”Vi har chokladsufflé också!” Med de orden fick Oliver mig fullständigt på fall. 😉
Ser kanske inte mycket ut för världen, men under den blanka ytan döljer sig rent himmelska smaker! 🙂
(Och nej, jag använde inte kniv och gaffel, det gick så bra med sked. Besticken låg där ändå.)