Har tidigare berättat om den väl fungerande kollektivtrafiken här i Wien. Utan större problem förflyttar man sig kors och tvärs i stan med hjälp av U-bahn, spårvagn eller buss. Framförallt behöver man inte bekymra sig om parkeringsproblem när man kommer fram.
Och som extra ”bonus” har man på vägen diverse medpassagerare av varierande färg, form och karaktär.
Idag till exempel stötte jag på en kvinna som tydligen inte hunnit göra sin make up.
Turligt nog (?) hade hon hela beauty boxen med sig och hann med imponerande effektivitet lägga både foundation, concealer, highlight och skugga innan hon var tvungen att gå av. Funderade nästan på att följa efter för att se hur det skulle gå med mascara och rouge.
En annan, relativt vanlig, medpassagerare är han som inte hunnit med alla Viktiga Telefonsamtal utan för högjudda konversationer med någon under hela resan. Extra intressant blir det då han har handsfree och ser ut som att han pratar med sig själv. (Och jo, majoriteten av Viktiga Telefonpratare är män.)
Små vardagsdraman utspelar sig också titt som tätt. Allt från Äldre damer som medelst ilsket blängande försöker förmå någon att resa sig och erbjuda dem plats, till kära tonåringar som är blinda för allt utom varandra. Inklusive ilsket blängande damer.
Kommunaltrafiken här i Wien bjuder sannerligen på mycket mer än bara en enkel förflyttning mellan punkt a och b. 😉