Här är manuset till min första predikan i Canada.
Som vanligt, manuset säger en sak, framförandet blev lite annorlunda. 😉
Det är intressant att flytta mellan olika länder. Att uppleva olika kulturer, seder och vanor. Canada blir nu mitt femte land jag är bosatt i, och mitt åttonde att arbeta i. Och även om alla länder är olika och har sin speciella karaktär. Så har jag upptäckt en stor likhet! Det slår aldrig fel. I alla fall inte hittills. Jag kommer till landet, blir varmt välkomnad av en engagerad, härlig församling. Och när man berättar för mig om hur det är i just det här landet så är det en mening som förr eller senare dyker upp: ”Ja, i det här landet får du vara beredd på att folk är väldigt direkta. Man lindar inte in saker utan säger som det är!” Jag vet inte, är det så även i Canada? När jag flyttat runt i Europa så har det varit legio. Att oavsett vilket land jag flyttat till eller från, så har hälsningen varit just det. Att landet jag flyttade från är säkert jättebra, men här, där jag bor nu, så är folk Straightforward!
Jag tänker på det när jag läser den här bibeltexten idag. Jesus är här Straigtforward. Talar om hur det är. Säger sanningen. Och folk runt om honom studsar, tar illa vid sig och blir förargade.
Vad är det då som Jesus säger som är så upprörande? Då får vi kika lite på verserna precis innan. Där ser vi att Jesus pratar om att han är Livets bröd. Att han är vägen till Gud. De flesta av oss här skriver under på det. Så vad är då problemet? Varför blir de runtomkring så förargade?
Några verser strax innan vår text säger Jesus.” Ty mitt kött är verklig föda, och mitt blod är verklig dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom” OK, taget ur sitt sammanhang kanske det inte låter så där jättefräscht och man kan förstå att folk reagerar. Vi, som läst boken och sett filmen vet att det han pratar om är Nattvarden. Brödet och vinet. Men som sagt var, sammanhang och ordval är allt.
Nu funderar säkert vän av ordning. Jaha, och vad spelar det för roll för mig här idag?
Två saker.
Låt oss börja med den första.
Har ni någon gång stött på folk som säger ”Ja men jag säger ju bara sanningen” ”Jag säger ju bara som det är” Det brukar bara vara en ursäkt för att säga mer eller mindre elaka saker.
Sanningen skall alltid sägas. Sanningen ska alltid komma fram. Men den kan presenteras på olika sätt. Man kan säga samma sak men med olika ord.
Och där ligger ett ansvar hos dig och mig, att när vi talar, tala sant, rent och klart. Men samtidigt aldrig medvetet skada. Då blir orden, precis som Jesus sa, Ande och Liv!
Det andra vi kan ta med oss från den här texten är att lyssna hela vägen.
De som var runt Jesus, hörde vad han sa, slutade lyssna. De hörde bara de här orden de blev upprörda över, och lyssnade inte på resten. Det är ungefär som när vi bara ser rubriken men inte läser resten. Det är sällan som rubrikerna säger hela sanningen. Och bland gör vi så också mot varandra. Vi sätter oss inte ner och lyssnar. Försöker förstå hela bilden. Utan vi är oerhört snabba på att bestämma oss för Vad och Hur något eller någon är. Det ligger på dig och mig att ibland kanske ha lite tålamod och öppet sinne.
Nå, nu har jag pratat om orden mellan människor. Mellan dig och mig. Men temat idag är ju Det levande ordet. Och det är Guds ord. Och nu pratar jag inte bara om orden som står i Bibeln för Gud talar till oss på många olika sätt. Genom musik, genom leendet hos dem vi möter, genom ett barns glada skratt.
Men det gäller samma här.
Våga lyssna, våga låta det ta tid.
Våga låta det bli ett levande ord inom dig.