Kommer ni ihåg Posten, när den fortfarande fanns, hemma i Sverige, och man fick köa länge för att få skicka iväg eller hämta sitt paket. Och aldrig alla kassor öppna. Och precis när man tänker: nu är det min tur snart, inser man att den lilla tanten som har platsen precis framför dig i kön har århundradets mest komplicerade ärende som kräver all tillgänglig personal, fyra telefonsamtal och fem minuters knattrande på datorer att lösa samt självklart betalas med mynt.
Låt oss säga att jag fick en liten flash back vid mitt besök på lokala postkontoret idag. 😉
