En del verkar tro att präster bara kan tala om två ämnen: Gud och Jesus.
Lite inside information: så är det inte! Vi kan minsann prata om den Helige Ande också. 😉
Men seriöst, är fascinerande ofta man stöter på människor i olika åldrar som liksom tappar samtalsämnen så fort de inser vilket yrke man har och börjar stamma om sin egen religiösa uppfattning och förklara/försvarar den.
Funderar: råkar målare ut för samma sak? Att de som kommer i deras närhet helt plötsligt bara kan prata om färger? Eller frisörer? Pratar de bara hår?
Förvisso kan jag på ett sätt förstå, för oavsett vad folk säger, hur mycket man än hävdar att ”Vi blir allt mer sekulariserade” eller att ”religionen har spelat ut sin roll” , ”vetenskapen” osv osv, så spelar tron på något en väldigt stor roll i männsikors liv. Oavsett om detta ”något” som man tror på benämns Gud, Allah, Ödet, Naturen, eller vad man än väljer att kalla det.
Är mer och mer övertygad om att människan inte kan överleva utan att ha något större, abstrakt, utanför sig själva, att spegla sitt liv emot.
Och i ett samhälle där vi nästan aldrig pratar om religion mer än i termer av ”de” och ”dom” och aldrig vågar gå in på djupet och prata om ”jag” och ”jag tror” kan jag förstå att man tar chansen när det finns en präst i närheten.
För är det något vi präster kan prata om, så är det ju religion och tro.
Fast bara så ni vet, vi är ganska bra på att prata om annat, också. 😉