Pressade mina tyskakunskaper till det yttersta då jag idag var iväg på Viktigt Uppdrag.
Var nämligen tvungen att ta mig till närmaste apotek för att där inhandla nödvändiga medikamenter till vissa av virus påverkade familjemedlemmar.
Det lokala apoteket här känns som taget ur en Elsa Beskow bok med mörkt trä på väggarna, imponerande disk i likaledes mörkt trä och bakom denna disk stränga apotekare i vita rockar.
Inget plockande själv bland olika varor här inte. Utan istället gäller att noggrant redogöra för exakt vad för medicin som önskas.
Onekligen en utmaning när man inte vet vilka alternativ som finnes och därmed inte kan fråga efter en specifik vara.
Återstår att beskriva sjukdomstillståndet hos den drabbade och därmed få korrekt hjälp.
Då var det ju det där med språket….
Efter många försök och livfulla illustrationer från min sida ser jag i alla fall personalens miner förändras från lätt chockade till insiktens klarhet. De har förstått!!
Minerna av insikt förbyts dock snabbt till oro då de inser att det är min man som är drabbad.
Ack, en förkyld man!!!
Snabbt radar de upp ett antal olika medikamenter som behövs för att få en slagen man på benen igen.
Utbudet är onekligen imponerande, och efter noggranna instruktioner återvänder jag till sjukstugan beväpnad bland mycket annat med ”Hustenpastillen” och ”Rhinospray” och löftet att få komma tillbaka efter mer om detta inte skulle räcka, ty en förkyld man är ett allvarligt tillstånd. 😉
Anti-förkylningsmedel a la Österrike.
Tabletterna smakar som en hel skog (tänk Tallbarsdoftande badkulor) och nässprayen doftar mynta…