Det här med språk…

Trots en god vilja är min tyska fortfarande allt annat än flytande.

Idag har jag bevistat den traditionella nyårsmottagningen i Klagenfurt. Värdinna är honorärkonsuln. En mycket trevlig Österrikisk dam vid namn Dr Hertha Stockbauer. Notera, Österrikiska. Tysktalande.

Jag blir djupt imponerad när denna kvinna håller sitt välkomsttal på svenska! Dessutom på i princip felfri svenska! Och jo, hon läser även böcker på Svenska.!!!

Själv kan jag knappt stava mig igenom en pekbok och när jag skall prata lyckas jag för det mesta använda fel ord i helt fel ordning. Uttalet ska vi nog lämna därhän, men kan ju säga som så att folk hör direkt att jag inte kan tyska trots att jag bara har sagt Guten Morgen…

Att då träffa någon som Frau Stockbauer är både knäckande och inspirerande.
Nu skall jag hem och öva, för att nästa gång jag är här skall kunna säga i alla fall två meningar på tyska.
Två meningar där den ena då Inte skall vara: Entschuldigen Sie Bitte, Ich spreche kein Deutsch.