Med en tonåring i huset och fler datorer än familjemedlemmar är det ofelbart så att många diskussioner runt middagsbordet handlar om IT, uppförande på nätet och Nät-säkerhet.
Vad skriver man på nätet och vad skriver man absolut inte?
En enkel regel är det så kallade ”T-shirt testet” Kort uttryckt som så: Kan du trycka det du just tänkte skriva eller publicera på en T-shirt, dra på dig nämnda klädesplagg och gå ut på stan?
Om svaret på frågan är Ja, så kör på. Om svaret på frågan är Nja eller Nej, låt bli!
Varje tonåring i dag vet att det finns inget som heter ”sluten grupp” eller ”privat” på nätet. Så fort det ligger på det världsvida nätet, finns också risken/chansen att den där bilden eller texten kommer att dyka upp i ett helt annat sammanhang. Att den där elaka texten man skrev om någon, kommer få läsas av personen själv, eller att bilden man skickade till pojk eller flickvännen kommer publiceras betydligt mer offentligt än vad det var tänkt.
Tumregeln när man skriver ett mail, postar en bild, gör en uppdatering på Facebook, Twitter eller LinkedIn är helt enkelt: Allt är offentligt, Inget är privat!
Det vet varenda tonåring!
Därför blir jag lika fascinerad och förvånad varje gång vuxna människor i olika sammanhang, skriver något på nätet som de sedan försöker ursäkta eller förklara med att ”det var internt”
Bara i dagens DN hittar jag två exempel. Interna mail som publicerats för en större publik. Eller detta lilla exempel från Expressen.
Vuxenvärlden förfasas över ungdomen och vad de gör på nätet. Frågan är om inte ”ungdomen” också kan lära en del vuxna ett och annat om hur man är Nät-smart.