Ekumenik över en kopp kaffe

Kommer ni ihåg att jag berättade om Altkatolische Kirche för ett tag sedan?
Kort sammanfattning: Svenska kyrkan och Gammelkatolska kyrkan är på väg att skriva vad man skulle kunna kalla ett samarbetsavtal. Dvs att vi ska kunna låna varandras kyrkor och, ur teologisk synvinkel det viktigaste, dela nattvardsbord tillsammans.

För några veckor sedan dök prästen för den närmaste gammelkatolska församlingen här i Wien upp på en av våra gudstjänster. Blev ett långt intressant samtal. I söndags bestämde jag mig för att återgälda visiten och gå på en av hans gudstjänster.

Trots vissa missöden på vägen lyckades jag hitta till den lilla kyrkan i tid. (Notering: Det är skillnad på spårvagn och tunnelbana. De går inte alltid till samma station. ´nuff said!)

Visade sig att den präst jag träffat inte var där och jag såg framför mig en rofylld stund där jag helt anonymt kunde sitta på gudstjänst och efterföljande kyrkkaffe. Låt mig säga som så. Med endast 10 personer närvarande, varav 9 var väl kända församlingsbor gick det väl si så där med anonymiteten. När de dessutom visade sig att de så sent som dagen innan(!) på ett möte diskuterat ovan nämnda avtal med Svenska kyrkan övergick kyrkkaffet snabbt till att bli ett utbyte av idéer, tankar och visitkort och många löften om fortsatta möten.
I teorin kan det se svårt ut, men i praktiken börjar mycket ekumeniskt samarbete med en enkel kopp kaffe. 🙂