Som jag tidigare berättat är det ett gryende samarbete mellan Svenska kyrkan här i Wien och Altkatolische Kirche några spårvagnshållplatser längre bort.
I söndags var det dags för motsvarande kyrkoherdeinstallation i deras församling, och undertecknad var inbjuden i min roll som Svenska kyrkans representant på ort och ställe.
Detta med kyrkoherdeinstallationer är ganska stort i kyrkans värld. Sker alltid i närvaro av Biskop, så även denna gång. Var till och med en Biskop emeritus närvarande. Samt representanter från både Evangelisk-Österrikiska kyrkan, Romersk-Katolska kyrkan, och så då jag.
Allt skedde på tyska, självklart. Och kan väl säga att jag inte hela tiden hade 100% koll på vad som skedde och vad som förväntades av mig. På direkt fråga till ansvarig innan, fick jag svaret att det räckte gott med att jag var där. Beväpnade mig därför med mitt sötaste leende och bestämde mig för att följa den präst som för tillfället stod närmast. Visade sig vara den fd biskopen för Altkatolische kirche. Bra. Han borde veta när man skall stå och sitta osv…
Upptäckte efter ett tag att det där med att sitta, det gör man inte så mycket i den här kyrkan. Tvärtom. Man står! Länge!
På grund av tillfällets högtidlighet var jag självklart passande klädd, och då jag är en fåfäng kvinna med en viss faiblesse för skor, hade jag tagit det par som är både snygga, vårdade, och passande. Ett par mycket trevliga skor med lite högre klack. Bekväma att promenera i. Snygga. Men, skulle det visa sig, inte så bekväma att stå i, länge.
Ungefär i höjd med syndabekännelsen såg jag nog ganska ångerfull ut. Ångrade i alla fall någon sekund valet av skor.
Befrielsen kom dock när vi några (smärtsamma) minuter senare äntligen fick sätta oss ner. Upptäckte då att tack vare lite lägre stolar täckte alban mina ömmande fötter, som diskret lirkades ur sina fängelser. Predikan åhördes sedan med ett stort leende, samtidigt som jag viftade på tårna under alban. 🙂
På bilden är vi 8 präster, från 4 olika kyrkoinriktningar. Vet inte vad de andra hade för skor. 😉
Comments 2
Pingback: Olika kyrkor, samma Gud, samma frågor…
Era lokala gammalkatoliker låter trevliga. Är det meningen att man ska gissa vem som är vem på bilden? En svensk luthersk präst, en österrikisk evangelisk, en romersk-katolsk, resten troligen gammalkatoliker. I så fall har denna gren kvinnliga präster, jo det har en del gammalkatoliker har jag för mig.
Jag gissar att hon i svart är den österrikiska evangeliska. Liksom lågkyrkligast, tänker jag. Sen är frågan om du är lång och ljus eller kort och mörk. Jag gissar att du är den ljusa. Vet inte om gammalkatoliker brukar lägga stolan i kors på bröstet sådär men svenska präster gör det i alla fall.
Eftersom bilden är centrerad på mannen därframme gissar jag att han är den nyinstallerade kyrkoherden. Mannen med mitran är förstås biskopen, men vem som är biskop emeritus… gissar på han som är lite lätt skymd bakom den som jag tror är den nye kyrkoherden.
Sen ska vi ha en romersk katolik. Vild gissning: han bredvid kvinnan i svart.