Vart tog mitt hotell vägen??

Tour de Advent rullar vidare. Efter en lång dag som började hysteriskt tidigt i Prag, fortsatte med en intressant tågresa genom Österrike, där jag med 1 min (60 sek) marginal hann byta tåg i Linz för vidare färd mot Salzburg där vi hade en underbar adventsgudstjänst, var det så dags att äntligen få checka in på hotellet.
Vänliga själar från församlingen i Salzburg släppte av mig på rätt adress och jag stapplade trött fram till incheckningsdisken. Beredd på att få nyckel, ta mig till rummet och där falla ihop i liten trött hög.
Mina planer störs dock av att receptionisten istället för ”glatt välkomnande leende”, anlagt ”djupt bekymrad min”
Visar sig att de på grund av plötsligt sjukdom givit mitt rum till någon annan. Måste erkänna att mina samaritiska osjälviska funktioner för tillfället var ur funktion och tagits över av själviska trötthetsfaktorer. Mitt rum?!? Min sköna hotellsäng?!? Men då jag inte fann rätt ord på tyska för att ge uttryck för min frustration stod jag tyst och bara tittade på receptionisten. En ung man som skyndsamt förklarade att de som kompensation redan bokat ett rum på ett annat hotell och att, om jag ville, kunde boka en taxi dit, på hotellets bekostnad. Det ville jag absolut.
En stund senare står jag, ännu tröttare, framför nästa receptionist och förklarar att jag skall ha ett rum reserverat på deras hotell.
Tydligen är de friskare här, för mitt rum finns, är ledigt och redo för mig att tas i besittning. Med ett trött Halleluja faller jag tillslut ihop på en nybäddad säng, redo att sluta ögonen och bara sova. några timmar senare är det dags för nästa land och nästa stad på Tour de Advent.