De behöver vår hjälp!

Ta och mät upp en yta som är 3,35 gånger 1,75 m stor. Sätt ett tak över så att det blir 1,80 m högt (knappt ståhöjd. ) Du har nu lastutrymmet i en liten skåpbil. På denna yta tränger 24 unga män ihop sig. (Tro mig, det blir trångt!) Dörrarna stängs och låses utifrån med beslag. Det är galler för fönstren. På detta sätt, värre än boskap, flyr dessa ungdomar, den äldste är bara 20 år, från kaosets Afghanistan mot friheten i Europa.  I Österrike stoppas bilen och de svårt medtagna ungdomarna räddas till livet.

Utanför järnvägsstationen i Budapest. Den stora centralstationen, Budapest Keleti, sover människor på marken. En del har en tunn filt, kanske till och med en madrass. De flesta är utmattade, trötta. Barnen visar tecken på undernäring. Blankögda sitter de i den tryckande värmen. Det finns bara några få toaletter, men flyktingarna kan räknas i tusental. De får inte komma in på stationen, utan den bevakas av beväpnad polis.
Så hör jag folk antyda att dessa människor inte behöver fly. Att de borde stanna i sina hemländer. ”Hjälpa på plats” eller i alla fall bara fly till sitt grannland. ”Vad ska dom hit och göra?”
Tror folk verkligen att man som förälder medvetet utsätter sitt barn för livsfara, umbärande, hunger, om man inte absolut måste? Tror verkligen folk att man frivilligt lämnar allt man äger och har för en osäker framtid om inte verkligen måste?

Dessa människor, personer som du och jag, som gråter, skrattar, ler. Mammor, Pappor, Söner, Döttrar, unga och gamla  behöver vår hjälp! Inte våra fördömande.

Jag har gett av min tid och mina pengar hit: Svenska kyrkans internationella arbete
Vad gör du?