En vanlig vecka i Svenska kyrkan i Wien. Fredag

Fredagar är oftast ledig dag för personalen. Kyrkan är stängd och vi har ingen verksamhet. Samtidigt lever vi i relation till andra organisationer och får delvis anpassa oss efter deras schema.

Idag har jag varit med som en del i ambassadens krisövning. Svenska kyrkan i utlandet samarbetar med Sveriges ambassader i de länder vi verkar. Så till exempel har jag regelbunden kontakt med Svenska ambassaden i Wien, Prag och Budapest och ingår som en naturlig del i deras kristeam. Övningar som den i dag här i Wien är både roliga och nyttiga. Vi lär känna varandra och varandras organisationer. Vi försöker se i förväg var vi behöver förstärka och kan förhoppningsvis, den dagen krisen uppstår, hjälpa och stötta på bästa sätt.

En viktig lärdom från dessa övningar är också att se och förstå varandras uppgifter. Vad kan Kyrkan göra och vad kan Ambassaden? Eller omvänt, vad kan Kyrkan respektive Ambassaden INTE göra? HÄR kan du läsa mer om vad Sveriges ambassader kan bistå med. HÄR står lite om grundtankarna för Svenska kyrkans i utlandet katastrofberedskap.

När man talar om krisberedskap tänker man först och främst på de stora katastroferna med många inblandade. Ni vet de där som ger rubriker i tidningarna. Men Svenska kyrkan i Utlandet finns även när det bara är en enda som är drabbad. När livet krackelerar och det inte blev som man tänkt sig. Är man då långt hemifrån i främmande land kan kyrkans stöd betyda oerhört mycket. HÄR kan ni läsa min kollegas blogg från Svenska kyrkan i Södra Thailand. Men även om det rent geografiskt är nära och man befinner sig i Europa kan det kännas långt hem och man kan behöva kyrkans stöd. Som till exempel för Johanna som du kan läsa om HÄR.

När vi avslutade dagens krisövning på ambassaden påminde vi varandra om två saker. Vikten av att komma ihåg att även den som är hjälpare behöver stöd och avlastning. Och vikten av vila och avkoppling.

Skall nu försöka leva som jag lär och låta min lediga dag börja på riktigt. 🙂

I morgon kommer jag berätta mer om församlingen och om att springa i högklackat……