Nattvard kan firas på många olika sätt. Har varit med om alltifrån klingande klockor och rökelse som ramade in det hela till enklast möjliga ute på en klippa vid havet. Dock har de alltid ingått vissa grundelement som vin, bröd, präst och instiftelseord.
Här i kyrkan är det undertecknad som skall se till att alla delar finns på plats när det är dags att bryta brödet och fira nattvard. Präst är sällan något större problem. Visserligen är jag lite lätt förvirrad ibland och känner stora släktskap med Doris i Hitta Nemo, men har ännu inte tappat bort mig. Allt det andra dock…..
En minnesvärd gudstjänst för ett tag sedan började riktigt bra. Men under första psalmen har jag en gnagande känsla av att något är…ja…fel! Kan inte riktigt sätta fingret på det, men känns som jag har glömt något. Kollar lite diskret av allt samtidigt som jag sjunger med i psalmen: Alba på – check. Skor – check. Predikan – hmmmm Check. Min sökande blick faller på altaret. Inser i höjd med psalmens tredje och avslutande vers att altaret förvisso är prytt med blommor, tända ljus och ren duk, men saknar nattvardsattiraljer! Dubbelkollar i agendan, jo, det är tänkt att firas nattvard i dag!
Under Gradualpsalmen går jag därför värdigt ut ur kyrkan, samtidigt som jag ger Tonårsdottern en blick som hon helt korrekt avläser till ”Ställ inga frågor, bara följ med!” Snabbt in i det kombinerade kontoret/sakristian där nattvardsgåvorna görs i ordning på rekordfart. Samma procedur upprepas sedan vid offertoriepsalmen där gåvorna även bärs in i värdig procession.
Ett par veckor senare. Några minuter innan gudstjänsten slänger jag en blick på altaret och kontrollerar att nattvardsgåvorna står på plats. Har denna gång haft assistans av God Församlingsmedlem. Allt ser bra ut och jag börjar gudstjänsten. Noterar dock när jag gör iordning nattvarden en liten detalj som fattas. Saknas vin i bägaren. Församlingen är numera ganska van vid mina små värdiga uttåg ur kyrksalen under pågående gudstjänst och höjer knappt på ögonbrynen längre.
Är därför knappt någon som märker när jag nu senaste var tvungen och gå ut och hämta brödet som jag uppenbarligen glömt bort när jag ställde i ordning inför mässan.
Hyser numera allvarliga planer på att i fortsättningen förvara nattvardsattiraljer, inklusive extra vin och bröd, under altaret. Tills dessa planer genomförts får det duga med plan B – stor minneslapp strategiskt placerad och långa psalmer ifall prästen behöver gå ut. 😉