Denna så svenska bulle som jag skrev om tidigare: Semlan
När skall den ätas, egentligen????
Nu måste vi gräva lite i historien och traditionen. (Min favoritsysselsättning näst efter att ligga på soffan och äta choklad. 🙂 )
Som så mycket annat har det sin grund i kristna traditioner. Påsken är den stora kristna högtiden. Tro mig, kommer att återkomma till påskens drama med förräderi, död och uppståndelse. Men låt oss vänta lite med det. Nu koncentrerar vi oss istället på förberedelsen till påsken, nämligen fastan. Den börjar på Askonsdagen. Från den onsdagen fram till påsk, ca 40 dagar var traditionen att man fastade, dvs avstod från kött, alkohol mm. Detta gjorde i sin tur att sista tiden innan fastan utvecklades till ett veritabelt frosseri med fest och glädje, innan det var dags att så att säga göra bot och bättring. Det som kallas Karneval (som bokstavligen betyder ”Farväl till kött”) eller här i Österrike för Fashing eller i Sverige för Fastlag. Många blandar ihop uttrycken Fatslag och Fastan och tror att det är samma sak. Men det är det alltså inte. Fastlag är tiden fram till Fastan.
Sista söndagen i Fastlagen är Fastlagssöndagen (ganska logiskt, eller hur? 😉 ) och inleder de sista tre dagarna i fatslagen, dvs sista tre dagarna av fest innan påsk. Den snabbtänkte har nu räknat ut att tisdagen är sista dagen av fest innan Askonsdagens allvar. Därför tog man chansen att denna sista dag i Fastlagen verkligen frossa så att det räckte för 40 dagar framåt. Så till exempel var det tradition i vissa delar av Sverige att man under denna dag skulle äta inte mindre än sju (7) mål mat! Därav namnet Fettisdag, dvs den Feta Tisdagen.
Semlan som vi känner den i dag, dvs vit vetebulle med mandelmassa och grädde är egentligen en relativt sen produkt. Den dyker upp först i början på 1900-talet. Men den har en tydlig föregångare i 1700-talets ”Hetvägg” som är ett mycket likt bakverk, fylld med mandelmassa och som serverades i skål med varm mjölk. Under 1900 talet lever dessa två bakverk parallellt och många är vi som minns vår första semla i en skål med varm mjölk. Numera har dock mjölken försvunnit och bakverket har så att säga kommit upp på torra fat. 😉
Men…när är det man skall äta denna läckerhet???
Det tråkiga svaret är att om man skall vara ytterst korrekt så är det en enda dag på året som det är ”tillåtet” att äta semlor. Nämligen Fettisdagen . Nu är ju en dylik läckerhet allt för god för att bara avnjutas en enda dag om året. Smarta konditoriägare såg också behovet. Alltså började man marknadsföra dessa bullar, inte som Fettisdagsbulle eller Fastlagsbulle som det gamla svenska namnet är, utan som Semla. Därmed lösgjordes så att säga dagen och bakverket från varandra. Så nu kan man äta semlor i princip under hela första delen av året. Även om jag personligen har svårt att avnjuta någon semla innan vi i alla fall kan ana fastlagen runt hörnet.
Däremot är vi nog alla rörande överens om att efter Askonsdagen, när vi kommer in i fastan, då äter man INTE semlor. (I alla fall inte så att det syns…. 😉 )
Här kan du läsa mer om Semlan/Fastlagsbullens historia och om var, när och hur den skall ätas!
Storleken har inte alltid betydelse. 😉
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fettisdagen
http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/fettisdagen