Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd.
Orden är välkända. Vi säger dem varje gång vi firar nattvard tillsammans. Här, i Wien, i Stockholm, i London, New York. Över hela världen. Överallt bryts brödet och vi delar gemenskapen i Nattvarden.
Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd.
Ord som gäller över tid och rum, över alla gränser. Vi delar nattvard med dem som gått före oss, och de som kommer efter. Ty i Kristus är vi alla ett. Delar vi ett och samma bröd, är vi en och samma kropp. Jag har gemenskap, är en enhet, med dem jag älskar, med dem jag tycker om, men också med dem jag känner obehag inför, med dem jag är likgiltig inför. Jag har gemenskap, även med dem jag inte tycker om. Även med de vars åsikter jag absolut inte delar. För i Kristus är vi alla ett.
Gör detta till min åminnelse!
När vi delar nattvarden, minns vi också vad Kristus gjort för oss. Det han har lärt oss. Vi minns att han gått i döden för vår skull. För din och min skull. Lärjungarna som var där. Samlade runt det första nattvardsbordet, var enormt olika. De hade olika politiska åsikter. Kom från olika bakgrunder. Jag är ganska säker på att de inte alltid var så såta vänner, utan tvärtom hade ganska olika åsikter om saker och ting. Men där och då var de en gemenskap. Var de tillsammans! Jesus väljer inte ut några och säger ”Jag gör detta för dig men inte för dig” utan gör det för oss alla. För alla som vill ta emot. Även Judas, som senare skulle förråda honom, var en del av gemenskapen där runt bordet. Även Petrus, som lovade så stort, men fegt svek senare. Även Tomas som tvivlade och inte ville tro. Alla var de och är en del av gemenskapen. Får del av Kristi nåd och försoning. Även du är och förblir en del av gemenskapen. Vi är inte perfekta. Inte någon av oss. Vi tvivlar. Vi lovar stort, men sviker våra löften. Vi förråder, oss själva och dem vi kallar vänner. Ibland medvetet, allt som oftast omedvetet. För att tala med Luther: Vi är alla syndare!
Men i Nattvarden är vi alla ett: är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd. I nattvarden får vi del av Kristi kropp och blod. Får del av hans oändliga nåd, av hans eviga förståelse och förlåtelse. Det enda som krävs, är att vi är villiga att ta emot.