Kristus är uppstånden – Ja han är sannerligen uppstånden!
I dag är en dag av jubel och fröjd. Av glädje och förtröstan. Idag vänds världen upp och ner! Det är den här dagen, och vår tro på att Jesus uppstått från det döda, som skiljer Kristendomen från alla andra religioner. Vi tror på en Gud, som led, som dog och som besegrade döden, uppstod, för vår skull! Det är enorm sprängkraft i det budskapet. Ett budskap och faktum som tillslut kom att förändra en hel värld. Och det började med en enkel kvinna. En kvinna som inte ens blev trodd. Det började med Maria från Magdala.
Det står i alla evangelierna. Det är kvinnorna som är först vid graven. Som är de första att förstå att Jesus faktiskt har uppstått. Men de vågar inte säga något. För de var rädda. De står inte vad de var rädda för. Kanske var det för att inte bli trodda? Så visar sig Jesus för Maria från Magdala. Nu kan hon inte vara tyst längre. Hon går tillbaka till de andra och berättar om vad hon sett, hört och upplevt. Men de trodde inte på henne. Avfärdade henne. Inte så konstigt kanske. Hon är kvinna. Dessutom utan någon man. I alla fall ingen vi hör talas om i evangelierna. Det står att hon varit demonbesatt. Det vill säga, hon har varit sjuk på något sätt. Allt detta gör att hon i den här miljön, i den här kulturen, står ganska långt ner på den sociala skalan. Inte någon man lyssnar på i första taget. Speciellt inte när hon kommer och berättar sådana här sanslösa historier!
Jag kan bara ana Maria från Magdalas frustration och ilska över att inte bli trodd. Inte bli lyssnad på. Inte förrän Jesus visar sig för dem alla på en gång. För de elva återstående lärjungarna, ger dem ovedersägliga bevis, först då tror de på henne. Här är förresten en av de roligaste passagerna i den här texten. När Jesus skäller på lärjungarna och är arg på dem för att de inte trott på Maria från Magdala och det hon har sagt. Och så sitter vi här, 2000 år senare och förfasar oss över dessa elva mäns halstarrighet. Varför trodde de inte på henne? Hur dumma och trögtänkta var de egentligen?
Problemet är att vi gör samma sak i dag. Vi har nog alla upplevt frustrationen i att inte bli trodd, inte bli lyssnad på!!!
När man säger det man sett. Det man vet är sanningen. Men möts av oförstånd. Eller ännu värre, människor som säger: Du har fel! Det där stämmer inte! Det där upplevde eller såg du inte! Som mer eller mindre rent ut säger: Du ljuger! Trots att man vet att det man säger är sant. Trots att man Vet att man såg det. Kände det, Upplevde det!
I den bästa av världar är alla lika mycket värda. Väger allas ord lika tungt. Blir alla trodda och lyssnade på när de berättar, vittnar om sanningen. Om vad de sett, hört, känt och upplevt. Men vi vet allt för väl att så inte är fallet. Vilken roll du har i samhället, vilken familj du är född in i, vilket kön du har. Allt spelar roll. Hade vi lyssnat på Maria från Magdala i dag? En ensamstående kvinna med trolig historia av psykisk sjukdom?
Tillslut trodde även lärjungarna på det hon sa. Det hon vittande om. Hon står för evigt kvar som en av Påskens första vittnen.
Vi jublar med Maria i dag. Jublar över att Jesus har besegrat döden. Och vi lär oss i dag att våga lyssna. Lyssna på dem som ingen annan hör. För idag vänds världen upp och ner!
Kristus är uppstånden. Han är sannerligen uppstånden!