Träffade en (nästan) landsman

Favorit-dräkten och jag svänger inte ut och in på samma ställen längre. Framförallt svänger kläderna in där jag svänger ut.

Letar därför upp en närbelägen skräddare. Dylika, ”Änderungsschneiderei” finns det ganska gott om här i Wien. Tar mig bort till en jag blivit rekommenderad och förklarar mitt problem. Rättare sagt, tar på mig dräkten och skräddaren i fråga tittar storögt först på dräkten och sedan på mig. En min säger mer än tusen ord sägs det. Min skräddares min var ytterligt pratsam. Med många gester, ännu fler ord och en si så där tvåtusenfemhundra nålar som sticks in här och var (lyckligtvis inte i mig) förklarar han vad som behöver göras för att jag skall kunna visa mig offentligt i min favoritdräkt igen.

Kort sammanfattning: den behöver sys om. Totalt!

Nogsamt skriver han upp vad som skall ändras etc osv. och frågar så efter namnet. Vis av erfarenhet ger jag honom mitt visitkort för att vare sig namn eller telefonnr skall bli fel.

-Svenska kyrkan!!!! Utbrister han glatt.

Visar sig att han har halva släkten i Södertälje och åker upp till dem minst fyra gånger per år. Samtalet glider snabbt över från min stackars illasittande dräkt till Svenska livsnödvändigheter som Marabou mjölkchoklad och våfflor.

Vi skiljs åt under ömsesidiga artighetsbetygelser och han lovar att ge lite extra uppmärksamhet till min dräkt, för vi är ju, nästan, landsmän. 😉