Askonsdag på Alla Hjärtans dag? Det känns så fel. Hur kan man på denna dag, då romantiken ligger som ett skimmer över allt, rosor och chokladaskar byter ägare och hela världen verkar explodera av kärlek i vårvärmen prata om aska, bön och fasta och yttra orden: ”Kom ihåg att du är stoft!”
Kärlek handlar ju om liv! Inte bön, bot och bättring
Eller?
I GT texten i dag läser vi: ”Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen!”
Lossa orättfärdiga bojor. Slit sönder okets rep. Befria de förtryckta! Kärleken övervinner allt. Kärleken är inte blind. Den ser klart. Den förtrycker inte. Den binder inte. Den håller inte fast.
Vårt uppdrag som kristna är att gå kärlekens väg. Det innebär bland annat att se, identifiera och bekämpa orättvisor. Vi är av stoft. Vi skall stoft bli. Ingen av oss kan förändra hela världen ensam. Men vi kan alla ändra vår egen värld. Fastan är en tid av eftertanke och reflektion. En tid när jag får titta på mitt eget liv, mina egna handlingar.
Det är inte alltid någon annans ok jag skall bryta sönder. Någon annans bojor jag skall lossa. Ibland är det mina egna. De jag satt på mig själv. De jag satt på någon annan. De jag låtit någon annan sätta på mig.
Askonsdagen, Alla hjärtans dag. En tid för eftertanke och reflektion.
”Detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok”
Fastan, den tid då vi vandrar Kärlekens väg.
