Det oftast enklaste och smidigaste sättet att transportera sig på i Berlin är med hjälp av lokaltrafiken. Man undviker irriterande saker som trafikstockningar, andra bilister och slipper problemen med att vid ankomst hitta en, oftast svindyr, parkeringsplats.
Förvisso innebär färd med tunnelbana och buss att man ibland får lite närmare kontakt med sina medmänniskor än man kanske skulle önska. Risken är också stor att man får nya insikter i sina medresenärers hygienvanor, eller snarare bristerna i densamma.
Samtidigt bjuder färderna med tunnelbanan nästan alltid på nya spännande överraskningar och man vidgar sina vyer. Som till exempel svaret på den eviga frågan: ”Vad kan man transportera på lokaltrafiken?”
Svaret på den frågan är i Berlin väldigt enkel. Allt!
Vi kan hoppa över självklara saker så som stora resväskor, hundar, katter och barnvagnar. Den unga kvinnan som kommer in i vagnen bärandes på några krukväxter modell mindre djungel, åtföljd av pojkvännen(?) som bar på en palm lika stor som honom själv renderade ett knappt höjt ögonbryn. Inte heller mannen som klev på med famnen full av tygrullar, uppskattningsvis i bredden 2m. (Tygrullarna alltså. Inte mannen)
Vissa dagar fylls vagnen av relativt angenäma dofter som letar sig fram från knappt övertäckta formar av kakor, bullar eller senast tror jag nog det var en köttgratäng?
Hur många platta paket som åkt tunnelbana från ett visst känt möbelvaruhus kan bara anas. Men vagnarna är tillräckligt höga för att kunna transportera en Billy stående kan meddelas.
När däremot nämnda möbler transporteras i ett mer monterat tillstånd kan nog ett och annat ögonbryn höjas och kommentarer på Berlinskt maner (Läs: utan större artighet) höras. Som till exempel de ungdomar som transporterade en säng + madrass fick erfara. Eller den man som hade med sig sitt eget bord.
Men till största delen brukar medresenärerna endast intresserat betrakta de eventuella problem folk har att få in och ut sina medhavda grejer. (Att sträcka ut en hjälpande hand är inte aktuellt i Berlin)
För svaret på frågan om vad man kan transportera på lokaltrafiken i Berlin verkar vara: Allt, så länge det går in genom dörren.
