Personligheter på museum

Har en förkärlek för museer. Årskorten till olika kulturella institutioner är flera och antalet timmar som tillbringats på både små och stora museer världen över är många.

Under mina besök har jag noterat diverse personlighetstyper som dyker upp på i stort sett alla museer.

Den nästan vanligaste är Fotografen. Med mobiltelefon alternativt riktig kamera fotograferas snabbt varje konstverk. Sällan ges tid för att beundra verket ifråga utom för att avgöra rätt vinkel, ett snabbt klick för att sedan hasta vidare.

På de större museerna hittar vi också Spotters! De som siktar in sig på Berömdheterna. Med målmedvetna steg passerar de allt annat och går direkt till den Berömda Tavlan som hen läst om och sett i turistguiden att man ska se. Foto på densamma är självklart obligatoriskt. Gärna även en selfie.

En undergrupp till ”Spottern” är Turisten som tar museets ”High Light-tur” med trött guide som vallar runt dem. ”High-Light-turisten” känner sig dock lite mera kulturell än ”Spottern” på middagen efteråt då de faktiskt sett mer än bara en enda tavla. 

Den medsläpade ungdomen förekommer i lite olika varianter. Både som trött bihang till kulturella föräldrar. (Oftast då Far- eller Morföräldrar av åldern att döma) Alternativt som tvångskommenderad skolklass komplett med uppgifter att lösa och trött lärare som desperat tittar efter café eller annan flyktväg. 

Kulturtanten, som kan vara i alla åldrar och av båda könen, känns igen på Audioguide + bok om antingen konstnären och / eller museet. Läser även på skyltarna om varje verk samt har full koll på vilka museer som har det bästa fikat.

Den självpåtagna guiden– oftast en man, även om kvinnliga dito också är ganska vanliga, förklarar gärna länge och detaljerat olika detaljer i tavlorna som passeras. Detta oavsett om sällskapet ifråga vill lyssna eller inte. Inte heller större kunskaper i auditoriet hindrar den självpåtagna guiden när hen delar med sig av sin kunskap.

Vilken grupp jag själv tillhör….ja, det överlåter jag åt andra att avgöra.
Men kan avslöja att jag gärna lånar en Audioguide, i alla fall första gången jag besöker ett museum. Även om jag ibland nöjer mig med att gå in och bara se en enda tavla och ignorera resten. Följer du med mig på en av mina museibesök är risken stor att jag kommer underhålla dig med anekdoter och triviala fakta om olika tavlor. Dock kan jag (nästan) lova att jag inte kommer fota någon tavla, om det inte är ett mycket speciellt motiv.