Samhället börjar så sakta öppna upp igen. Så ock museerna som varit stängda. Något en museienörd som undertecknad längtat efter långt mycket mer än öppning av restauranger och pubar.
Hur är det dock att gå på museum nu så här i Corona-tid? Absolut inte som vanligt kan sägas. Det spontana besöket där man bara slinker in på vägen är helt uteslutna då biljett måste bokas online i förväg där man också blir tilldelad specifik ankomsttid.
De populära museerna och tiderna blir snabbt fullbokade. Och även om jag i normalfallet tycker om att planera, så präglas semestertiden av spontanitet och impulsivitet. Något som nu alltså ställer till vissa problem. Favoritmuseerna, som alla är fullbokade, får ge vika för de lite mer okända dito där även en oplanerad spontanbesökare kan boka en onlinebiljett samma morgon.
Men säg det moln som inte har en silverkant.
Inte bara får jag besöka museer och institutioner som erkännes, aldrig annars skulle blivit skänkta en tanke. Dessa mer okända museer har också den stora, för undertecknad, fördelen av lagom lågt besökarantal.
I lugn och ro har jag därför de senaste dagarna avnjutit skulpturell konst av det mer moderna slaget, moderna interpretationer av klassisk konst, och planerar(sic) inom nära framtid titta närmare på både juveler och spårvagnar.