Att läsa den här texten just nu, under rådande restriktioner, känns lite märkligt. Ett bröllop, en stor fest, med, kan man anta, många människor samlade på samma ställe. En bra fest som dessutom pågår så länge att till och med vinet tar slut. Och Jesus gör sitt första under, omvandlar vatten till vin.
Känns lite osannolikt just nu. Att samlas många tillsammans och fira något. Oavsett om det är bröllop, eller dop, eller ens jul eller nyår. Istället fortsätter vi att vistas i våra bubblor. Firandet blir mer dämpat och vi träffar bara några få utvalda. För många av oss har vi inte sett våra nära och kära på flera månader annat än genom en flimrande dataskärm eller telefon.
Temat idag är livets källa. Man kan också vända på det och säga Källan till liv. Låt oss fundera över det ett tag. Vad är för dig källan till liv, livets källa? Vad ger dig kraft och energi?
För många har det varit och är just att få träffa andra och umgås. Att få skratta och le tillsammans. Prata och dela tankar och funderingar om smått och stort. Människan är och förblir en social varelse, och att som nu, tvingas till isolering, tvingas till ett begränsat umgänge, har gjort att för många så börjar källan sina. Det är jobbigt, och för varje dag som går blir det jobbigare.
Så var hittar vi Livets källa? Var kan vi finna kraft att orka?
För mig har kraften funnits och finns i tron. I vetskapen om att jag aldrig är ensam, utan att Gud är med mig, i varje steg, i varje andetag. Gemenskapen i att veta att över hela jorden förenas vi alla i bön, i tro och hopp.
Även om jag just nu står ensam i mitt vardagsrum, så vet jag att du finns där på andra sidan skärmen. Att vi om en stund kommer att be Herrens bön tillsammans.
Att vi, fast vi är på olika ställen och inte kan ses, ändå får fira gudstjänst tillsammans.
Och där är livets källa.
I förtröstan på Gud får vi tillsammans vara varandras källor. Tillsammans gör vi Vatten till Vin.