Restaurangebsök med show.

Ni vet vår förmåga att alltid hamna i ”fel” land när vi går ut på restaurang.

Här i Wien har vi en tendens att hamna antingen i Italien eller Japan.

Inget undantag denna gång när vi gick ut. Istället för en genuin Österrikisk restaurang, som var vår tanke, hamnar vi på en bättre pizzeria, komplett med italiensktalande brunögda servitörer och vedeldad Pizzaugn.

Framför nämnda ugn huserar Pizzakocken. (notera den stora bokstaven, indikerande egennamnet)

Har ingen aning vilket språk han talar, men han ser ut att ha gjort ett antal pizzor.
Hastigheten med vilka dessa degklumpar snurras i luften och plattas ut på bakbordet är imponerande!

Händerna flyger som lärkvingar när han snabbt som ögat fördelar diverse olika ingredienser över degrundlarna för att sedan med en bestämd knyck på handleden förflytta skapelsen upp på bakspaden för vidare snabb transport in i ugnen.

Han är kung i sin del av köket.

När han ropar sitt ”pronto” släpper servitörerna det dom har för händer och skyndar till hans sida.

Ständigt har han minst 6 pizzor igång, antingen på bakbordet eller i ugnen.

Som om det vore ett konstverk lägger han under djup koncentration dit körsbärstomater och ruccolasallad på det som vi inser är restaurangens storsäljare.

Maken anmäler sig heroiskt som försökskanin, och kan vittna om att den även i smak var ett kulinariskt konstverk.

Själv testar jag nya gränser med en Pizza frutti di mare. Måste erkänna att det är första gången jag fått hela musslor, med skal, på en pizza.

Lite pilligt att äta, men smakade fantastiskt gott!

Mätta och belåtna lovar vi varandra när vi går därifrån att nästa gång, då minsan, då skall vi testa en Österrikisk restaurang.
Får se om vi lyckas. 🙂