Idag var dagen O. Dagen då orgelreparatören skulle komma och hela vår orgel.
I vår lilla kyrksal här i Wien står en liten orgel, byggd av Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Orgeln invigdes 6 december 1987, och har levt ett för orglar hårt liv sedan dess. Vi har nämligen haft viss fuktproblematik i kyrkan. Och även om orglar inte tycker om torr luft, är de inte heller överdrivet förtjusta i luftfuktigheter upp mot 70-80%. Nu är tillslut fuktproblematiken åtgärdad. Vid renoveringen av kyrkan behövdes dock orgeln flyttas på. Något man inte gör i en handvändning, trots att det som sagt var är en ganska liten orgel. Ett antal starka män lyckades tillsammans ro uppgiften i land. Något hjälpta av upptäckten att vår lilla orgel var utrustad med hjul. Nyckelordet här är var! Två av dessa hjul bestämde sig nämligen för att de inte alls ville fullgöra sin uppgift utan gick bokstavligt talat i bitar. Resultatet av detta blev att orgeln minskade i storlek med några centimeter. Inget större problem kan kanske tänkas. Ända tills pedalverket skall sättas tillbaka. Några mm fattas för att denna detalj skall kunna återbördas till sin ursprungliga plats!
Kontakt tas med lämplig oregelreparatör som lovar att komma så snart som möjligt. Under tiden utför vår musiker underverk då hon trollar fram pampiga psalmer ur en halv orgel.
Tidigt i morse kom så vår orgel-räddare. Såg framför mig ett antal muskulösa unga män som med sina bara händer lyfter den tunga orgeln för att återbörda pedalverket till sin rätta position. In skrider en (1) äldre herre i sandaler och glasögon. Måste erkänna att jag kände mig något tveksam. Men, med hjälp av domkraft, listigt placerade träbitar, mycket småmuttrande och ett och annat pustande överbevisade denna äldre herre mig ganska snart om att gammal är äldst! Nu står orgeln i samma höjd som förut. Pedalverket är på plats! Han passade även på innan han gick att korrigera en av piporna som lät lite ”kranke” Om några veckor kommer de tillbaka för att ge orgeln en välbehövlig rengöring. Och jag kommer ännu en gång få lära mig läxan att utsidan inte behöver säga så mycket om insidans kvalitéer. 🙂