Min rygg och jag har fortsatt diskussion och olika åsikter om funktionalitet etc. Den verkar ha allvarliga planer på att ta semester, och protesterar ljudligt när jag tvingar den att röra på sig.
Kort sagt, när jag rör mig ser jag ut som en krabba med ryggskott och rörligheten är någonstans i höjd med cementerat brofäste.
Lyckades efter många om och men dock ta mig upp på spårvagnen och tog mig till vår läkare. En bedrift man skulle kunna skriva ett epos om. Inte bara är dörren in till henne gjord av bly och väger ett ton. Därefter väntar ett antal trappor. En utmaning utöver det vanliga när rörligheten är begränsad till millimeterstora rörelser utförda med långsam värdighet. Någon timme senare hade jag dock besegrat denna nemesis och förflyttat min värkande lekamen in till själva läkarmottagningen.
Väl därinne blev jag snabbt mottagen av Frau Doktor. Snabbt och bestämt konstaterade hon att det behöver sättas in kraftfullare åtgärder. En stund senare lämnar jag mottagningen och påbörjar nedstigningen för den nyss besegrade trappan. Vad jag fick. Man kan väl säga att jag är ordentligt besprutad. Perforerad likt en nåldyna av diverse sprutor med något för mig okänt innehåll. Huruvida de hjälper? Rapport följer…..