En vanlig dag i Wien kan se ut på lite olika sätt. Men förlöper oftast ganska lugnt.
En av dessa vanliga dagar kliver jag så på tunnelbanan och finner mig stå öga mot öga med en livs levande Jedi. Den vanliga dagen känns inte längre så vanlig för mig. Blir osäker på om Jedi-riddaren ifråga, komplett med kappa och allt, bara missat sin flight. Men där stod han alltså på U3 mellan Westbhanhof och Volksoper och skådade med en min av upphöjt lugn ut genom fönstret. Försökte diskret se var han hade sin ljussabel, men den verkade vara väl dold.
Övriga medpassagerare ignorerade honom med samma blaserade ointresse varmed han själv såg ut över världen. När jag uttryckte min fascination över att ingen reagerade. (Jag menar: Hallå! Jedi!) upplyste mig en närstående Tonåring om att vi numera bor i en storstad. Där hakar folk inte upp sig på dylika ting.
Mitt förslag om att diskret skugga nämnde riddare för att se vart han gömt sitt rymdskepp röstades brutalt ner. Med ett stadigt tag i handen leder så den storstadsvana Tonårsdottern sin småstadsmamma upp genom tunnelbanans innandöme.
Ännu en vanlig dag i Österrikes huvudstad.
Jediriddarna på bilden har inget med texten att göra.
(Tonårsdotter förbjöd modern att ta en bild 😉 )