För sex år sedan startade en bloggare (Fredrik Wass) en utmaning: Blogg 100. Hundra blogginlägg på lika många dagar. För att göra en lång historia kort, så blev det succé och nu sex år senare är vi tusentals bloggare som hakat på. Så även i år!
Man kan ju fundera: Varför?
Varför antar jag den här utmaningen? Har jag inte tillräckligt mkt att göra ändå?
Jo, men i år känns det kanske lite extra viktigt att vara med. Det senaste året har präglats av en ström av falska nyheter, men framförallt ett debattklimat som snävat in väggarna och sänkt taket för vad som får skrivas och uttryckas. Trollfabrikerna arbetar för högtryck och själva grundvalen för öppenhet och demokrati, det fria ordet, skräms på allt för många håll till tystnad.
För mig är det då viktigt att på olika sätt stå för öppenhet och tolerans. Om så bara med en enkel blogg i 100 dagar. För att citera initiativtagaren:
”Aldrig tidigare har det känts lika viktigt att stå för det fria ordet, att manifestera kraften i att uttrycka oss på egna villkor, men med respekt för varandra.”
Notera! Är på intet sätt så att alla bloggare i Blogg 100 är överens. Tvärtom! Är ju faktiskt det som är tanken och kärnan i det fria ordet och rätten att uttrycka sin åsikt:
Vi respekterar andras åsikter, men accepterar inte kränkningar eller hot mot någon.
Jag vill inte påstå att jag på något sätt skulle vara en sanningssägare. Ha en bättre eller sannare bild av verkligheten. Min bild, precis som alla andras, är subjektiv.
Men det är viktigt att många olika röster får höras. Att vi ser nyanserna i vår omvärld. Att världen inte är svart eller vit, utan mer komplicerat än så, och också mycket vackrare när man ser hela färgskalan.
Så, välkommen att under 100 dagar , om du vill, kika på världen genom mina ögon.
