Det har nog inte undgått någon som läser svensk media eller bor i Sverige eller har ett avlägset intresse av Sverige och svensk kultur att det just nu är Melodifestival. En enorm koloss av underhållningsappartur som fullständigt slår ut allt annat i Sverige under de veckor den pågår. Just nu är vi på upploppet. På Lördag den 14 mars är den stora finalen! Då skall vi äntligen avgöra, Vem skall få åka ner hit till Wien och tävla i ESC. Tidningarna är just nu fulla av reportage, bloggar, artiklar om allt från artisternas klädsel, familjer och tidigare liv till några rader även om den musik de tävlar med.
Även kyrkan hakar på. I princip varje SKUT-kyrka som har möjlighet kommer på lördag kväll visa hela spektaklet på storbild. Självklart med de i sammanhanget nödvändiga tillbehören som chips, dricka etc. Extra förstärkt med den i SKUT-sammanhang obligatoriska kanelbullen.
Så kan man ju fundera. Och jag har den senaste tiden fått frågan: Vad i hela världen har Svenska kyrkan med Melodifestivalen att göra? Varför visar vi den?
Låt mig här ge en kort förklaring. Mycket subjektiv dito och absolut inte officiell. Men mina egna tankar om varför vi i Wien visar detta event.
Den som tror att Melodifestivalen bara handlar om musik misstar sig gruvligt. SVT skrev själva väldigt bra om det på sin hemsida. Likaså Hanna Fahl i DN.
När Conchita Wurst vann finalen förra året gav det eko långt utanför den innersta kretsen av mellonördar. I ett land präglat av konservativa könsroller som hämtade från -60 talet fick vi nu se bilder på Bundenspresidenten sida vid sida med en skäggig man klädd i klänning. Notera, detta är alltså i ett land där kvinnor förväntas sluta jobba när de får barn och byar på landsbygden ”inte har problem med homosexuella för det finns inga sådana här”
Vi pratar i kyrkan om att vi alla är olika, men alla lika mycket värda.
I melodifestivalen tävlar modern Rap, klassisk jojk och glittrande eurodisco med dansbandslåtar (i år t.o.m. logdans) och maffiga ballader. Alla får de plats under Melodifestivalens stora glittriga paraply. Det kvittar om du är Straight, Homo, Bi eller Queer. Om du definierar dig själv som kvinna, man eller något däremellan. Kan du sjunga? Vill du stå på scen? Har du ett bra nummer och en bra låt? (Eller i vissa fall kan man tumma på även de kriteriet…) I Melodifestivalen förenas vi alla i denna bubbla av glädje och fest, glitter och glamour. En bubbla där alla för en kväll kan vara stjärnan i sitt liv.
Folk må tycka det är ytligt. Att sångerna är utan kvalité.
Jag ser inte det. Jag ser hur denna glittriga strålkastare kan användas för att lysa upp i världen. Jag ser glädjen. Jag ser raka ryggar när folk som resten av året hukar under konventioner för en kväll får vara sig själva.
På lördag är det final i Svenska melodifestivalen. Svenska kyrkan i Wien kommer visa det hela på storbild.
Varför?
För att världen behöver mer glitter och glamour.
För att Melodifestivalen är så mycket mer än en tävling i musik.
För att vi alla behöver i alla fall en kväll, där vi får vara oss själva.
Så: Släpp loss din inre diva. Kasta den rosa boan runt axlarna, sätt dit lösögonfransarna och njut! 😉
Lösögonfransarna ligger redo. På lördag är det dags. 🙂