Yrkesstolthet?

De dyker upp lite överallt. Speciellt på järnvägsstationer. Ni vet de där kö-lappsmaskinerna med stor touch-skärm. Där man klickar på om man vill ha vanlig biljett eller om man har ett annat ärende. Så spottar maskinen ur sig en liten nummerlapp och det är bara att sätta sig och vänta. På de lite större stationerna har de dessutom små flaggor på första skärmen så man kan välja språk på dessa själv-instruerande kundvänliga små maskinerna.

Befinner mig för tillfället i Budapest på arbetsresa. Även här är biljettkontoret utrustad med dylik maskin. Komplett med flaggor för val av språk och allt. Dock med ett litet tillägg. Eller ja, kanske inte så litet. Snarare ca 170 cm lång, 80 kg tung och med grånat hår under skärmmössan.  Han står där i sin uniform med namnbricka och frågar alla som närmar sig biljettmaskinen något. Då det är på Ungerska kan jag tyvärr inte säga exakt vad det är han frågar. Men han ser min förvirrade min och säger något som jag med mycket god vilja och stort mått fantasi tolkar som English?

Jag nickar och svarar med ordet Ticket? Varpå han vänder sig till maskinen bredvid sig och med ytterst viktig min trycker fram en kölapp till mig som han sedan högtidligt överlämnar till mig samtidigt som han säger massa ord på ungerska. En maskin som alltså är konstruerad för att jag som ovan turist utan kunskaper i det lokala språket skall kunna hantera själv.

Jag tar min lilla kölapp och går och sätter mig. Ser i ögonvrån hur Kö-lapps-mannen vänder sig till nästa person som kommer in på hans  domäner, ställer sin fråga och med samma viktiga min trycker fram nästa kö-lapp som överlämnas med därtill tillhörande högtidlighet.

Tänker först att hans arbetsuppgift verkar något överflödig, men ser också en man som uppenbarligen är stolt över det han gör. Och det kanske är gott nog?