En av kyrkans grundläggande uppgifter är att fira gudstjänst. Detta oberoende av eventuell Corona och därpå medföljande nedstägning och karantän. Lösningen har blivit att med teknikens hjälp spela in gudstjänsterna och sända dem via nätet.
Låter enkelt i teorin….
I praktiken innebär det att mitt vardagsrum omvandlats till improviserad inspelningsstudio och jag snabbt fått med hjälp av trial and error-metoden fått lära mig diverse film-editerings program.
Med naturlig min försöker jag titta i kameran samtidigt som jag läser mitt manus som är uppklistrat på stativet. När jag efteråt tittar på filmen konstaterar jag att jag ser ut som en skrämd hare som flackar med blicken och önskar att hon vore någon annanstans.
Bara att börja om från början och ta om det hela igen.
Efter diverse omtagningar konstaterar jag att det inte blir mycket bättre. Rädda harar har även de ett existensberättigande. Så jag sparar ner filmen och försöker klippa ihop det hela till något som går att publicera.
Av tillgänglighetsskäl textar jag även de förinspelade gudstjänsterna. Denna lilla detalj har fått mig att ställa mig två allvarliga frågor:
1. Vad står jag där och säger egentligen??
2. Varför har jag så långa predikningar??
Tillslut, efter många omtagningar, kreativa klippningar och diverse muttrande har jag något som måhända kan publiceras.
Då vidtar nästa utmaning: Ladda upp det hela på de olika plattformarna. Dvs Facebook, Hemsida och Youtube. (Japp, Kyrkan har numera även en Youtubkanal. Känner mig så Millenial!)
Ni får en gissning på när under veckan som mitt internet bestämmer sig för att absolut på intet sätt samarbeta! Japp! Helt rätt gissat. Lördag kväll när stressad präst som vanligt är ute i sista minuten för att lägga upp morgondagens gudstjänst!
Kan avslöja att det finns roligare sätt att tillbringa en lördagskväll än att muttra över icke samarbetande dataprogram!
Hur har det då gått? Hur tas dessa små stapplande försök till digitala gudstjänster emot? Faktum är att statistiken är överväldigande och vida överträffar antalet som tidigare kom till våra träffar! Önskemål har också framförts på att fortsätta med dem även efter Corona och karantän.
Börjar så sakteliga inse att även om jag gör mig bättre Live, nog får vänja mig vid att även se mig själv i inspelad version.
Fortfarande är dock pinsamhetsfaktorn skyhög och när jag ser mina alster jag gör likt Greta Garbo (utan all annan jämförelse), ropar skrattande: ”Men har ni sett?! Vad gör hon människan?!” 😉
