Blev inbjuden att besöka en av de svenska skolorna i Canada. Fick träffa ett härligt gäng barn och ungdomar i varierande åldrar. Även om de var lite blyga i början så kom snart samtalet och frågorna igång.
Efter att ha gått igenom anledningen till att vi firar påsk, tittat i en jättegammal bok (vi räknade gemensamt ut att den var hela 125 år gammal) och funderat lite allmänt kring livet kom vi att prata om ålder.
Måhända jag inte skulle varit så inspirerat pedagogisk och frågat de stjärnögda barnen hur gammal de trodde jag var.
De kom ganska snabbt fram till att jag var Minst 67-68 år gammal. När en av dem föreslog 62 protesterade genast de andra och hävdade bestämt att jag nog snarare var typ 70. Även om en av dem länge studerade mitt ansikte med allvarlig min och sedan bestämde sig för att jag var 90 år! Det pratades även om och gjordes jämförelser med både farmödrar och farfäder.
På frågan om jag var lika gammal som boken funderade de en stund men kom tillslut fram till att jag nog inte var riktigt så gammal. (Man får vara tacksam för det lilla)
Jag lämnade de stjärnögda barnen till sina (unga) föräldrar.
Själv ska jag gå hem och googla ”föryngringskurer”