Har ju tidigare bekänt min totala kärlek till detta härliga galna glittriga event kallat Melodifestival och Eurovision Song Contest.
Nu är det inte bara denna explosion av glitter och glamour jag gillar. (För ärligt, är inte alltid som sångerna så där musikmässigt håller den kvalité man skulle önska…)
Nej, det som fått mig att fullständigt fastna för denna kitschiga virvel av paljetter och pyroteknik är öppenheten!
Här samsas glittrig schlagerpop med Rap-artister, Pudelrock, Powerballader och smäktande duetter.
Gammal, ung, kvinna, man, hetro, bi-, homo, trans, spelar ingen roll. Denna musikfest som i så mycket är extra allt spränger verkligen just alla gränser.
I år är det extra tydligt när i samma tävling dessa två bidrag tävlar mot varandra. Personligen gillar jag på sätt och vis Finland bättre. Kan det vara för att de känns mer…äkta? 😉