Börjar nu få en viss vana på det här med att registrera mig i diverse olika länder.
Allt från Österrikisk noggrannhet via Berlinsk butterhet, Nederländsk snabbhet och Svensk väntan.
Kände mig därför ganska luttrad och van när det var dags att göra om proceduren i Canada. Tack vare goda vänner blev jag dock förvarnad om en ack så viktig betydande skillnad i proceduren. I övriga länder har jag ju i lugn och ro kunnat komma på plats innan det varit dags att beväpnad med korrekta papper och god dos tålamod ge sig i kast med den lokala byråkratin.
Så icke i Canada.
Nej, här sker Visa-upp-papper-och-diskutera-med-kanslister-proceduren redan på flygplatsen.
Det vill säga, det gällde att redan vid avresan se till att korrekta papper fanns nedpackade på ett lätt åtkomligt ställe. (Inte då i incheckat bagage då denna procedur äger rum före det att man kan hämta bagaget) Som ni kanske minns vet man heller aldrig riktigt i förväg exakt vilka papper personen på andra sidan disken kan anse sig behöva. Så för säkerhets skull är det bäst att ta med sig allt från teckningar från dagis till utdrag från brottsregistret.
Notera också att denna registrering sker när man klivit av planet efter en +8 timmars flygresa. Inte många av oss är till sin fördel just då. Speciellt inte när personen framför en på planet utnyttjat varje millimeter av bakåtlutningsfunktionen på sitt säte och ens eget säte gränsar till toaletterna, som även de utnyttjades flitigt…
Var därför en lite lätt rufsig, rödögd och inte så fräsch Fru Scharffenberg som fyrade av sitt vackraste leende mot den stackars personen bakom disken vid Immigration. Måste erkänna att han såg lätt tveksamt på mig när han läste brevet från Biskopen som betygade att jag inte bara var vid mina sinnens fulla bruk utan tillika anställd som herde för de stackars fåren i församlingen här. Osäker på vems omdöme han betvivlade, mitt eller Biskopens.
Men efter att ha läst igenom alla papper, noggrant studerat passet och bestämt sig för att det nog var jag på bilden och tydligen kommit till slutsaten att jag trots allt var där i ärliga syften fick jag så mitt visum och har tillåtelse att arbeta i funktionen ”Religious leader”
Är ingen stämpel på detta papper. Något som först gjorde mig orolig, uppfostrad i Österrikisk stämpelkultur som jag är. Denna avsaknad av stämplar kompenseras dock av att detta bevis är utskrivet på tjockt papper, med tryck! Snyggt nog att rama in och hänga upp!
Första steget av Canadensisk byråkrati avklarad! Och det redan innan jag lämnat flygplatsen! Frågan är nu…Kommer resten gå lika lätt???