Jag går ner till Westbahnhof för att se på vilket sätt vi kan hjälpa till med alla flyktingar som nu kommer. Först verkar allt vara kaos. Det är människor överallt! Man sitter på marken, står i små klungor. Håller hårt i slitna väskor som jag förstår är allt de äger. Så ser jag dem som delar ut bröd och mat. …
De behöver vår hjälp!
Ta och mät upp en yta som är 3,35 gånger 1,75 m stor. Sätt ett tak över så att det blir 1,80 m högt (knappt ståhöjd. ) Du har nu lastutrymmet i en liten skåpbil. På denna yta tränger 24 unga män ihop sig. (Tro mig, det blir trångt!) Dörrarna stängs och låses utifrån med beslag. Det är galler för fönstren. …
Aldrig mer!
Med anledning av flyktingtragedin på A4 strax utanför Wien i augusti blev jag ombedd att skriva ett inlägg på bloggen för Svenska kyrkans internationella arbete. Här är blogginlägget i sin helhet. ”71 människor, 59 män, 8 kvinnor och 4 barn, flyr från krig och svält. De är desperata. Så desperata så att även om de anar att det inte kommer gå …
Medmänsklighet
Söndag 30 Augusti. I Sveriges kyrkor predikas det över dagens tema: Medmänsklighet. Texter läses, psalmer sjungs och efteråt kanske det bjuds på en kaka till kaffet. Söndag 30 Augusti. I Europa flyr människor för sina liv. Rykten sprids, tältläger skapas och kanske, kanske, räcker maten även till de sista i kön. I dagens evangelietext möter vi berättelsen om mannen som …
Vi dricker inte ur samma källa!
Med anledning av debattartikeln på DN-Debatt 19 augusti och det efterföljande förtydligandet på Katedralakademins blogg. Jag gillar ekumenik! Jag samarbetar gärna med Romersk-katolska kyrkan när tillfälle ges. Om några veckor kommer jag ha förmånen att få fira mässa tillsammans med Anglikanska kyrkan. Ja, vi har olika syn på allt från ämbetet till nattvarden. Men i slutändan tror vi alla på samma …
Mitt möte i en rosa villa
För några dagar sedan blev jag inbjuden till HUG – Ökumenische Arbeitsgruppe Homosexuelle und Glaube här i Wien för att prata om Svenska kyrkan, Sverige och vår syn på homosexualitet. Kändes både hedrande och lite nervöst att gå dit. Vad skulle jag säga? Som cis-kvinna vet jag ju egentligen inte hur det är att leva i Sverige när man tillhör HBTQ. …
6 Juni Sveriges nationaldag
Så har vi ännu en gång fått fira Sveriges Nationaldag. Kanske känns det extra mycket, och är extra festligt när man bor utomlands, jag vet inte. Men jag vet att jag bär den lilla Svenska flaggan på kavajslaget med stolthet. Att jag, även om jag ser mycket som skulle kunna förbättras i mitt kära hemland, ändå är glad och stolt …
Att synas, höras och retweetas
Den man inte talar om – finns inte. Det man inte nämner vid namn förminskas och försvinner snart. Eller som man säger i reklamsammanhang – Syns du inte så finns du inte. Är därför det är så viktigt att nämna saker vid dess rätta namn. Är också därför det är viktigare än man tror att med jämna mellanrum räknar och …
Behövs verkligen internationella kvinnodagen?
Jag har blåa ögon. Några av mina vänner har bruna ögon, och några andra har gnistrande gröna. För mig spelar det ingen roll vilken färg vi har på ögonen. Är liksom inte det som avgör hur bra vi är på att spela, sjunga, köra bil, ta hand om barn eller fatta beslut. Ingen av oss försöker förneka färgen vi har på …
Ropande stenar!
Lite här och var i Wien kan man, om man sänker blicken, se speciella stenar. Är gatstenar monterade med mässingsplattor, nedsänkta i marken. På plattan står ett namn, året då personen föddes och året då personen mördades i koncentrationsläger eller deporterades till okänt öde. Det är små, men starka, minnesstenar över alla dem som drabbades av Nazismens ondska. Konstnären bakom detta gigantiska …